Om ILO

Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor. ILO har som grundläggande mål att bekämpa fattigdom och främja social rättvisa. I uppgifterna ligger att främja sysselsättning och bättre arbetsvillkor i hela världen samt att värna om föreningsfrihet, organisationsrätt och kollektiv förhandlingsrätt.

Sverige blev medlem av ILO år 1920 genom sin anslutning till Nationernas Förbund (NF). ILO har sitt säte i Genève, Schweiz.

Trepartismen är ILO:s särdrag. I detta avseende skiljer sig ILO från övriga FN-organ och från andra mellanstatliga organisationer. Regeringar och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer deltar i ILO:s beslutande och verkställande organ. Alla tre parter har oberoende status med full rösträtt.

Internationella arbetskonferensen är ILO:s beslutande organ. Arbetskonferensen sammanträder under en tvåveckorsperiod varje år. Vid mötet fattas bl.a. beslut som rör ILO:s normskapande verksamhet, dvs. om antagande av konventioner och dylikt. Därutöver fattas beslut om inriktning för ILO:s övriga verksamhet.

Styrelsen är ILO:s verkställande organ. Styrelsen sammanträder tre gånger per år. Sverige hade en plats i styrelsen som ersättare under perioden 2008 – 2011.

Inom Regeringskansliet har Arbetsmarknadsdepartementet det samlade ansvaret för ärenden som gäller förhållandet till ILO.

Den svenska ILO-kommittén

För nationell beredning av vissa ärenden som rör samarbetet med ILO finns, sedan 1927, den svenska ILO-kommittén. Den svenska ILO-kommittén är en självständig, trepartiskt sammansatt myndighet som lyder under Arbetsmarknadsdepartementet. ILO-kommitténs arbetsuppgifter och sammansättning regleras i förordning (1977:987) med instruktion för ILO-kommittén. Instruktionen bygger på ILO:s konvention (nr 144) om samråd på trepartsbasis för att främja genomförande av ILO:s normer samt ILO:s rekommendation (nr 152) i samma ämne.

ILO:s konvention (nr 144) om samråd på trepartsbasis för att främja ILO:s normer:

År 1976 antog ILO:s arbetskonferens en konvention om nationellt samråd på trepartsbasis som Sverige ratificerade den 16 maj 1977 (prop.1976/77:60). Det fanns redan ett sådant samråd i Sverige genom den svenska ILO-kommittén. I de övriga nordiska länderna finns liknande arrangemang.

Enligt ILO-kommitténs instruktion ska kommittén:

– utarbeta underlag för regeringens svar på frågeformulär rörande den internationella arbetskonferensens dagordning och för regeringens kommentarer till förslag till texter som ska diskuteras av konferensen

– utarbeta underlag för regeringens förslag innan regeringen lägger fram konventioner och rekommendationer för riksdagen i enlighet med artikel 19 i ILO:s stadga

– behandla frågor om tillämpningen av icke ratificerade konventioner och av icke tillämpliga rekommendationer i syfte att överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att främja deras genomförande och i förekommande fall ratificering

– behandla frågor i samband med redogörelser som ska lämnas till ILO i enlighet med artikel 22 i ILO:s stadga angående svensk tillämpning av ratificerade konventioner

– behandla förslag om uppsägning av ratificerade konventioner

– behandla frågor som föranleds av andra beslut inom ILO än de som rör konventioner och rekommendationer

– främja ökad kunskap om ILO och dess verksamhet

– årligen lämna en verksamhetsberättelse till chefen för Arbetsmarknadsdepartementet

Enligt instruktionen kan ILO-kommittén begära att Sida ska hålla kommittén informerad om insatser på det internationella utvecklingsarbetets område.

En uppgift, utöver vad som föreskrivs i instruktionen, är att besvara remisser från olika departement av statliga utredningsbetänkanden och andra initiativ med förslag som kan ha betydelse för Sveriges internationella åtaganden gentemot ILO. I samband med remisser av betänkanden/promemorior ser ILO-kommittén som sin uppgift att informera om förslagen är förenliga med eller strider mot Sveriges åtaganden enligt ratificerade ILO- konventioner.

Även pågående utredningar söker information hos ILO-kommittén om åtaganden enligt ratificerade konventioner.

Förordnade ledamöter och ersättare i ILO-kommittén

Regeringen har förordnat följande personer att vara ledamöter för perioden 1 januari 2023- 31 december 2024.

För regeringen:
fd. ordföranden i Arbetsdomstolen  Cathrine Lilja Hansson (ordförande),  och departementsrådet  Ulrika Björne (vice ordförande), Arbetsmarknadsdepartementet, och seniora analytikern Cecilia Mobach, Arbetsmiljöverket.

För arbetsgivarna:
arbetsrättsexperten Ola Brinnen, och  arbetsmiljöexperten Anna Bergsten båda Svenskt Näringsliv, och arbetsrättsjuristen Marie Nordström, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

För arbetstagarna:
ombudsmannen Cyrene Martinsson Waern, LO, juristen Elise-Marie Donovan, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), och biträdande förbundsdirektören och förbundsjuristen Sophie Silverryd, SRAT.

Regeringen har förordnat följande personer att vara ersättare.

Vid förfall för ledamot i ILO-kommittén som företräder regeringen:

kanslirådet Emelie Barbou dec Places, Arbetsmarknadsdepartementet, kanslirådet Esbjörn Åkesson, Socialdepartementet, och verksjuristen Stefan Kjellström, Arbetsförmedlingen.

Vid förfall för ledamot i ILO-kommittén som företräder arbetsgivarintresset:

arbetsrättsexperten Niklas Beckman och arbetsmarknadsexperten Amelie Berg, båda  Svenskt Näringsliv, och experten Jeanette Grenfors, SKR.

Vid förfall för ledamot i ILO-kommittén som företräder arbetstagarintresset:

ombudsmannen Niklas Holmqvist, LO, internationella sekreteraren Diana Ghafour, Svenska Kommunalarbetareförbundet och internationella sekreteraren José Perez Johansson, TCO.

Experter

Therese Andersson, Sida, Yesim Atak, Transportstyrelsen, Charlotta Renwandt Transportstyrelsen, Sonila Yliniemi, Pensionsmyndigheten, , Caroline Larsson, Diskrimineringsombudsmannen, Martin Johansson, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Paula Sparbäck, Skolverket och Ulrica Svedell, Försäkringskassan.

ILO-kommitténs sekretariat

ILO-kommitténs sekretariat består av kanslirådet Helle Ellehöj (sekreterare), departementssekreterare  Lina Feltwall (sekreterare) och Annette Elfborg (kanslisekreterare), alla i Arbetsmarknadsdepartementet.