Om ILO

Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor. ILO har som grundläggande mål att bekämpa fattigdom och främja social rättvisa. I uppgifterna ligger att främja sysselsättning och bättre arbetsvillkor i hela världen samt att värna om föreningsfrihet, organisationsrätt och kollektiv förhandlingsrätt.

Sverige blev medlem av ILO år 1920 genom sin anslutning till Nationernas Förbund (NF). ILO har sitt säte i Genève, Schweiz.

Trepartismen är ILO:s särdrag. I detta avseende skiljer sig ILO från övriga FN-organ och från andra mellanstatliga organisationer. Regeringar och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer deltar i ILO:s beslutande och verkställande organ. Alla tre parter har oberoende status med full rösträtt.

Internationella arbetskonferensen är ILO:s beslutande organ. Arbetskonferensen sammanträder under en treveckorsperiod varje år. Vid mötet fattas bl.a. beslut som rör ILO:s normskapande verksamhet, dvs. om antagande av konventioner och dylikt. Därutöver fattas beslut om inriktning för ILO:s övriga verksamhet.

Styrelsen är ILO:s verkställande organ. Styrelsen sammanträder tre gånger per år. Sverige hade en plats i styrelsen som ersättare under perioden 2008 – 2011.

Inom Regeringskansliet har Arbetsmarknadsdepartementet det samlade ansvaret för ärenden som gäller förhållandet till ILO.

Den svenska ILO-kommittén

För nationell beredning av vissa ärenden som rör samarbetet med ILO finns, sedan 1927, den svenska ILO-kommittén. Den svenska ILO-kommittén är en självständig, trepartiskt sammansatt myndighet som lyder under Arbetsmarknadsdepartementet. ILO-kommitténs arbetsuppgifter och sammansättning regleras i förordning (1977:987) med instruktion för ILO-kommittén. Instruktionen bygger på ILO:s konvention (nr 144) om samråd på trepartsbasis för att främja genomförande av ILO:s normer samt ILO:s rekommendation (nr 152) i samma ämne.

ILO:s konvention (nr 144) om samråd på trepartsbasis för att främja ILO:s normer:

År 1976 antog ILO:s arbetskonferens en konvention om nationellt samråd på trepartsbasis som Sverige ratificerade den 16 maj 1977 (prop.1976/77:60). Det fanns redan ett sådant samråd i Sverige genom den svenska ILO-kommittén. I de övriga nordiska länderna finns liknande arrangemang.

Enligt ILO-kommitténs instruktion ska kommittén:

– utarbeta underlag för regeringens svar på frågeformulär rörande den internationella arbetskonferensens dagordning och för regeringens kommentarer till förslag till texter som ska diskuteras av konferensen

– utarbeta underlag för regeringens förslag innan regeringen lägger fram konventioner och rekommendationer för riksdagen i enlighet med artikel 19 i ILO:s stadga

– behandla frågor om tillämpningen av icke ratificerade konventioner och av icke tillämpliga rekommendationer i syfte att överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att främja deras genomförande och i förekommande fall ratificering

– behandla frågor i samband med redogörelser som ska lämnas till ILO i enlighet med artikel 22 i ILO:s stadga angående svensk tillämpning av ratificerade konventioner

– behandla förslag om uppsägning av ratificerade konventioner

– behandla frågor som föranleds av andra beslut inom ILO än de som rör konventioner och rekommendationer

– främja ökad kunskap om ILO och dess verksamhet

– årligen lämna en verksamhetsberättelse till chefen för Arbetsmarknadsdepartementet

Enligt instruktionen kan ILO-kommittén begära att Sida ska hålla kommittén informerad om insatser på det internationella utvecklingsarbetets område.

En uppgift, utöver vad som föreskrivs i instruktionen, är att besvara remisser från olika departement av statliga utredningsbetänkanden och andra initiativ med förslag som kan ha betydelse för Sveriges internationella åtaganden gentemot ILO. I samband med remisser av betänkanden/promemorior ser ILO-kommittén som sin uppgift att informera om förslagen är förenliga med eller strider mot Sveriges åtaganden enligt ratificerade ILO- konventioner.

Även pågående utredningar söker information hos ILO-kommittén om åtaganden enligt ratificerade konventioner.

Förordnade ledamöter och ersättare i ILO-kommittén

Regeringen har förordnat följande personer att vara ledamöter för perioden 1 januari 2022- 31 december 2023.

För regeringen:
Ordförande och administrativa chefen Cathrine Lilja Hansson (ordförande), Arbetsdomstolen och rättschefen Catharina Nordlander (vice ordförande), Arbetsmarknadsdepartementet, och senior analytiker Anne-Sofie Dahleng, Arbetsmiljöverket.

För arbetsgivarna:
Arbetsrättsexpert Ola Brinnen, och  arbetsmiljöexpert Anna Bergsten båda Svenskt Näringsliv.

För arbetstagarna:
Ombudsman Cyrene Martinsson Waern  och enhetschef Oscar Ernerot båda i Landsorganisationen i Sverige, och jurist Elise-Marie Donovan, Tjänstemännens Centralorganisation.

Som ersättare för ledamöterna har för samma period förordnats följande.

Departementssekreterare Emelie Barbou dec Places, Arbetsmarknadsdepartementet, ämnesrådet Peter Johansson, Socialdepartementet, och verksjuristen John Losenborg, Arbetsförmedlingen, vid förfall för ledamot i ILO-kommittén som företräder regeringen,

Arbetsrättsexpert Niklas Beckman och arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson, båda i Svenskt Näringsliv, och expert Jeanette Grenfors, Sveriges Kommuner och Regioner, vid förfall för ledamot i ILO-kommittén som företräder arbetsgivarintresset samt

Ombudsmannen Anders Jonsson, Svenska Kommunalarbetareförbundet, internationella sekreteraren Anna Gustafsson, Tjänstemännens Centralorganisation, och biträdande förbundsdirektören Sophie Silverryd, SRAT/Saco, vid förfall för ledamot i ILO-kommittén som företräder arbetstagarintresset.

Som experter i ILO-kommittén har för samma period förordnats följande.

Therese Andersson, Sida, Fredrik Jonsson, Transportstyrelsen, Sonila Yliniemi, Pensionsmyndigheten, , Annika Höög, Diskrimineringsombudsmannen, Maria Magnusson, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, David Folke, Skolverket och Frida Öhlén, Försäkringskassan.

ILO-kommitténs sekretariat

ILO-kommitténs sekretariat består av kanslirådet Helle Ellehöj (sekreterare), kanslirådet  Charlott Sjögren (sekreterare) och Annette Elfborg (kanslisekreterare), alla i Arbetsmarknadsdepartementet.